OUTOFPAPUA database: Lexicons of the West Papuan language area

Modera (1830b): Koiwai Lobo

Original citation: Modera, Justin. 1830. Verhaal van eene reize naar en langs de zuidwestkust van Nieuw-Guinea. Haarlem: Vincent Loosjes.

Search entries

Total entries: 165
Headword IPA Glosses
bakareroebakareru

‘shoot’; ‘schieten’

bakarewoesbakarewus

‘steal’; ‘stelen’

bakoenbakun

‘help’; ‘helpen’

ballabala

‘nutmeg’; ‘notemuskaat’

bareembareːm

‘roof’; ‘atap’

belsarinbelsarin

‘belisharij’

biëribiri

‘canoe’; ‘eene praauw’

bindabinda

‘machete, cleaver’; ‘eene parang, hakmes’

bingaubiŋau

‘bowl’; ‘een kommetje’

booiboːi

‘pig’; ‘een varken’

dondédonde

‘fish’; ‘een visch’

douängadouaŋa

‘there’; ‘daar’

euäeua

‘earth’; ‘de aarde’

faatfaːt

‘four’; ‘4’

fangoesfaŋus

‘flute’; ‘fluiten’

feriferi

‘expensive’; ‘duur’

feri nabetekiferi nabeteki

‘too expensive’; ‘te duur’

feri teiferi tei

‘cheap’; ‘goedkoop’

foedifudi

‘banana’; ‘pisang’

foekarfukar

‘mountain’; ‘een berg’

foeranfuran

‘moon’; ‘de maan’

garanggaraŋ

‘neck’; ‘de hals’

gingongogiŋoŋo

‘breast of a woman’; ‘de borst eener vrouw’

gingongogiŋoŋo

‘chest of a man’; ‘de borst van eenen man’

inairiinairi

‘here’; ‘hier’

inay lawenainaj lawena

‘what is that?’; ‘wat is dat?’

iwariwar

‘say, speak’; ‘zeggen, spreken’

kaikai

‘wood’; ‘hout’

kai wai woikai wai woi

‘fruits’; ‘vruchten’

kaingokaiŋo

‘foot’; ‘de voet’

kaingokaiŋo

‘leg’; ‘het been’

kaingo woekoekaiŋo wuku

‘knee’; ‘de knie’

kajoeakarkajuakar

‘tree’; ‘een boom’

kakanakakana

‘sago’; ‘sago’

kanborongokanboroŋo

‘belly’; ‘de buik’

karabbakarabba

‘crab’; ‘eene krab’

karawatoekarawatu

‘bamboo’; ‘bamboes’

kariöngokarioŋo

‘tongue’; ‘de tong’

kauwkauw

‘thou’; ‘gij’

keembikeːmbi

‘sea cucumber’; ‘tripang’

keramkeram

‘shell of turtle, hawksbill’; ‘de bast van den schildpad, karet’

kewokewo

‘bow’; ‘een boog’

koekakuka

‘eat’; ‘eten’

koekeimansekukeimanse

‘lie’; ‘liggen’

koemetatokumetato

‘afraid’; ‘bang zijn’

koemetato teikumetato tei

‘don't be afraid’; ‘niet bang zijn’

koeningkuniŋ

‘yellow’; ‘geel’

koesemberakusembera

‘sell’; ‘verkoopen’

koesembera boenarokakusembera bunaroka

‘sold’; ‘is verkocht’

koesembera teikusembera tei

‘not want to sell’; ‘niet willen verkoopen’

koesembera tei nakenokusembera tei nakeno

‘not yet sold’; ‘is nog niet verkocht’

kokenafkokenaf

‘sleep’; ‘slapen’

komakkomak

‘rain’; ‘regen’

koma-komakoma-koma

‘star’; ‘de sterren’

lakoelaku

‘I’; ‘ik’

langeralaŋera

‘stone’; ‘steen’

larakailarakai

‘arrow’; ‘een pijl’

lawielawi

‘fire’; ‘het vuur’

lowrlowr

‘wind’; ‘de wind’

maitanmaitan

‘black’; ‘zwart’

makinoemakinu

‘drink’; ‘drinken’

mangiamaŋia

‘give’; ‘geven’

manokmanok

‘bird’; ‘vogel’

manok woeroemanok wuru

‘feathers of a bird’; ‘vederen van een vogel’

maranimarani

‘diligent’; ‘ijverig’

marateimaratei

‘no’; ‘neen’

marawasmarawas

‘long’; ‘lang’

marifiemarifi

‘laugh’; ‘lagchen’

marowanamarowana

‘man’; ‘een man’

mássienomasino

‘water’; ‘water’

massingimasiŋi

‘hit’; ‘slaan’

massooimasoːi

‘massoi’; ‘massooi’

matatongomatatoŋo

‘eye’; ‘de oogen’

matatongo woeroematatoŋo wuru

‘eyebrow’; ‘de wenkbraauwen’

mawinamawina

‘woman’; ‘eene vrouw’

mawoenimawuni

‘kill’; ‘doodslaan’

minooraminoːra

‘beard’; ‘de baard’

moemoemoermumumur

‘iron’; ‘ijzer’

moendamunda

‘lemon’; ‘lemmetjes, citroenen’

momatmomat

‘darkness’; ‘de duisternis’

momatinaïmomatinai

‘today’; ‘heden (van daag)’

monong-foeroemonoŋ-furu

‘hair’; ‘de haar’

monongomonoŋo

‘head’; ‘het hoofd’

mooimoːi

‘slave’; ‘een slaaf’

motaramotara

‘remove’; ‘wegnemen’

mundoemundu

‘village’; ‘negerij, dorp’

nabittekinabiteki

‘big’; ‘groot’

naboenanabuna

‘finished’; ‘klaar’

namatanamata

‘death’; ‘de dood’

nangewienaŋewi

‘nice’; ‘mooi’

nangowamoenaŋowamu

‘soon’; ‘zoo’

narowanarowa

‘stab’; ‘steken’

nateternateter

‘cut’; ‘snijden’

nawesanawesa

‘marry’; ‘huwen’

nawitiknawitik

‘sick’; ‘ziek’

nengisaneŋisa

‘soon’; ‘zoo, straks’

netoenetu

‘few, small’; ‘weinig, klein’

nieuwniuw

‘coconut’; ‘eene kokosnoot’

nimangonimaŋo

‘arm’; ‘de armen’

nimango oetanimaŋo uta

‘hand’; ‘de handen’

nimangosorinimaŋosori

‘finger’; ‘de vińgers’

nisoranisora

‘toe’; ‘de teenen’

nusoenusu

‘isalnd’; ‘een eiland’

oeomoenuomun

‘head’; ‘het hoofd’

oertotourtoto

‘afternoon’; ‘de middag’

oerwawaurwawa

‘evening’; ‘de avond’

oetangieutaŋi

‘go’; ‘gaan’

oeto kongosoesauto koŋosusa

‘lazy’; ‘lui’

orakorak

‘sun’; ‘de zon’

oriëngooriŋo

‘mouth’; ‘de mond’

orooro

‘yes’; ‘ja’

piringpiriŋ

‘plate’; ‘een bord’

radjsaradjsa

‘hundred’; ‘100’

rakarakarakaraka

‘white’; ‘wit’

rebreb

‘thousand’; ‘1000’

rimirimi

‘five’; ‘5’

rimi faatrimi faːt

‘nine’; ‘9’

rimi roeétirimi rueti

‘seven’; ‘7’

rimi samosirimi samosi

‘six’; ‘6’

rimi touwroerimi touwru

‘eight’; ‘8’

riwotongoriwotoŋo

‘teeth’; ‘de tanden’

roeétirueti

‘two’; ‘2’

roesoekongorusukoŋo

‘back’; ‘de rug’

samosisamosi

‘one’; ‘1’

sarinsarin

‘house’; ‘een huis’

sekoemat roeétisekumat rueti

‘twenty’; ‘20’

sekoemat roeéti res in samosisekumat rueti res in samosi

‘twenty-one’; ‘21’

sekoemat touwroesekumat touwru

‘thirty’; ‘30’

siängasiaŋa

‘bird of paradise’; ‘paradijsvogel’

sikaïongosikaioŋo

‘nose’; ‘de neus’

sindoewarsinduwar

‘copper’; ‘koper’

sinenéresinenere

‘morning’; ‘de morgen’

siroeroetsirurut

‘sail’; ‘varen’

tafararoetafararu

‘walk’; ‘loopen’

taistais

‘linen’; ‘linnen’

tamanettotamaneto

‘child’; ‘een kind’

tamangoeritamaŋuri

‘buy’; ‘koopen’

tamariritamariri

‘stand’; ‘staan’

tamatorentamatoren

‘sit’; ‘zitten’

tambakotambako

‘tobacco’; ‘tabak’

tasoelatasula

‘dance’; ‘dansen’

tatangiestataŋis

‘cry’; ‘huilen’

tawaö lalatawao lala

‘sing’; ‘zingen’

te

‘sell’; ‘verkoopen’

teimateima

‘human’; ‘een mensh’

teman soemangateman sumaŋa

‘bad person’; ‘een slecht mensch’

titintitin

‘crowned pigeon’; ‘kroonvogel’

toerituri

‘knife’; ‘een mes’

tombatomba

‘short’; ‘kort’

touwroetouwru

‘three’; ‘3’

towoetowu

‘sugarcane’; ‘suikerriet’

wafirwiriöngowafirwirioŋo

‘cheek’; ‘de wangen’

wakasaiwakasai

‘not yet’; ‘nog niet’

walarwalar

‘water’; ‘water’

walar nabitikwalar nabitik

‘river’; ‘eene rivier’

wambarwambar

‘red’; ‘rood’

waraswaras

‘end of a rope’; ‘een end touw’

wariäwaria

‘cockatoo’; ‘eene cacatoe’

waynetoewajnetu

‘pearl’; ‘parelen’

willanimawilanima

‘femur’; ‘het dijbeen’

woeroesesywurusesj

‘iron’; ‘ijzer’

woetsjawutsja

‘ten’; ‘10’

woetsja resin roeétiwutsja resin rueti

‘twelve’; ‘12’

woetssa resin kasamosiwutsa resin kasamosi

‘eleven’; ‘11’

wouroewouru

‘cough’; ‘hoesten’